Tomten Nicolaus den sjunde

Tomten Nicolaus den sjunde, hade varit sjuk en längre tid kände sig klen, vikten hade rasat så tomtekläderna hängde sladdriga på honom, och han oroade sig hur allt skulle lösa sig. .

Tomten började bli deprimerad. Barnen tänkte han på, alla barnen som väntade på honom.

Tomtemor hon stod på bakade lussekatter och kakor, för hon hade en idé, hon skulle bjuda på kalas, ett riktigt stor kalas.

Hon skickade runt inbjudningar till tomtar runt om i världen, det var släktingar och vänner, som var utspridda över hela världen och många bodde  där det var som kallast och ödsligt.

Snälla, kom skrev hon, min tomtegubbe behöver uppmuntran, han har varit så krasslig och nu tror han inte att han ska orka med julen.

Det var början på december, och de första dagarna i månaden  droppade de in tomtar, de kom åkandes med sina renar.

Första släden som kom var långt bortifrån, ända ifrån Grönland, en av tomten Nicolaus den sjundes äldsta vänner.

Vilket härligt möte det blev, gamla minnen, man hörde  gång på gång när de sa”Kommer du ihåg?..” så berättades det och skrattet bullrade och gav eko i naturen.

Småtomtarna fick ta hand om  Julemanden Nicolaus den sjättes renar, Danser, Springer, Smukke, Konge, Komet, Amor,Torde,  Lyn och Rudolf.

Tomtemor fick hjälp av alla smånissarna, det dukades fram vid de stora borden.

Från Korvatunturi i Finland kom Nicolaus den tredje, en myket gammal tomte, han hade bara en ren som drog honom, renen Petteri.

Han hade skyndat sig till tröst och hjälp för han visste hur det var att bli krasslig.

Från Nederländerna kom ett mejl att Nicolaus den 10:e kallad Sinterklaas,  inte kunde komma, orsak var att den 5 december på kvällen, så firas St Nicolaus och då skulle han dela ut presenter till alla barn.

Belgiens tomte hade också förhinder för han skulle dela ut presenter på kvällen den sjätte december.

Tomtemor blev lite orolig skulle det inte bli fler än de som nu kommit. Men inte behövde hon oroa sig, slädar dragna av renar dök upp hela tiden.

Renarna togs om hand, renarna är viktiga för alla jultomtarna, de är de som för tomten över land och stad för att dela ut julklappar. 

Renarna har olika namn hos olika tomtar, de kan heta Dasher, Dancer, Prancher, Vixen, Comet, Cupid, Donner eller Blitzen. men hos varje tomte finns det en som heter Rudolf.

Det kommer sig av en gång blev en ren mobbad av andra renar för att hans mule var lyste röd,  men så en dimmig julaftonskväll så behövdes den röda mulens sken för att tomtens släde skulle synas bättre. Då Rudolf blev en viktig ren när julklapparna skulle delas ut.

Så varje gång det föds en liten renkalv med röd mule så döps den till Rudolf.

Rudolf är så känd att de bakar kakor som föreställer honom.

 När tomtefar fick träffa sina vänner igen, blev hans så glad, så han åt risgrynsgröt som han är så förtjust i. Han tog emot alla gåvor som de andra tomtarna hade med sig, så han behövde inte oroa sig för att släden skulle vara tom på julklappar på julaftonen. 

Han blev även riktigt glad när han fick en fin kudde att vila huvudet på, den föreställde Rudolf.

 När sen alla tomtarna spände för sin renar och åkte tillbaka till sitt sa han till sin gumma.

"Det här var trevligt, jag känner mig som ny igen, nu längtar jag till julen och alla barnen"

Så hörde tomtemor hur han sjöng en sång som i början var lite ledsam, för Rudolf blev retat för sin röda mule. 

"Rudolf med röda mulen, hette en helt vanlig ren, som blivit kall om mulen, därav kom dess röda sken. Rudolf fick alltid höra "Se han har sitt dimljus på." Att han blev led på detta , det är sånt man kan förstå.

Men sen blev den trevlig, för Rudolf blev alla tomtars hjälpreda, han var en ledare bland renarna för han lyste upp vägen för släden med julklappar.

"Men en mörk julaftonskväll Tomtefar han sa: "Vill du inte Rudolf säg, med din mule lysa mig." Allt sen den da´n den renen tomtens egen släde drar. Rudolf med röda mulen lyser väg för tomtefar."