fredag 29 november 2013

Ludisia

Juvelorkide ( Ludisia discolor)

Hos oss blommar den nu, 
jag blir alltid lika imponerad när blommorna följer ett mönster.

Den kommer med blommor i november månad, en planta har delats och står på ett annat fönster, men även den visar sina knoppar nu.




Vi kan inte göra oss av med det som växer så fönstren är fulla, så det är

Vegetationselement
ett ord som användes på 70-talet om blad och blomväxter i inomhusmiljö,
ordet var byråkratiskt tidspråk då (märkligt ord)

torsdag 28 november 2013

Keltisk bön

Keltisk dikt
en hymn om Skaparen

Jag är vinden som andas på sjön
Jag är vågen på havet
Jag är viskningen i löven som rasslar
Jag är månens och stjärnornas strålar
Jag är kraften i trädet som växer
Jag är knoppen som slår ut i blom
Jag är rörelsen i laxen som simmar
Jag är modet i vildsvinet som kämpar
Jag är snabbheten i hjorten som springer
Jag är styrkan i oxen som drar plogen
Jag är storheten i den mäktiga eken
Och jag är tankarna hos alla människor,
Som prisar min skönhet och nåd

Thérese av Jesusbarnet

Thérese av Jesusbarnet.

"Lilla Théresa" 
"Jesus lilla blomma"
(1873 - 1897) helgonförklarad


"Kärlek visar sig i gärningar, så hur ska jag visa min kärlek?
Stora gärningar är förbjudna för mig.
Det enda sättet jag kan visa min kärlek är genom att sprida blommor och dessa blommor är varje litet offer,varje blick och ord, och att göra de minsta sakerna för kärleken."





Korinthier brevet 1

Korinthier brevet 1
kapitel 1 - 13


kapitel 13 vers 13
Nu består tro och hopp och kärlek, dessa tre men störst av dem är kärlek.



tisdag 27 november 2012

Kerstin Thorvall

Kerstin Thorvall.

"Prototypen för en ung framgångsrik kvinna, 
vacker,
viktväktad,
jympad och
effektiv.
Samt glad.




fredag 23 november 2012

Tomten Nicolaus den sjunde


Tomten Nicolaus den sjunde, hade varit sjuk en längre tid kände sig klen, vikten hade rasat så tomtekläderna hängde sladdriga på honom, och han oroade sig hur allt skulle lösa sig. .

Tomten började bli deprimerad. Barnen tänkte han på, alla barnen som väntade på honom.

Tomtemor hon stod på bakade lussekatter och kakor, för hon hade en idé, hon skulle bjuda på kalas, ett riktigt stor kalas.

Hon skickade runt inbjudningar till tomtar runt om i världen, det var släktingar och vänner, som var utspridda över hela världen och många bodde  där det var som kallast och ödsligt.

Snälla, kom skrev hon, min tomtegubbe behöver uppmuntran, han har varit så krasslig och nu tror han inte att han ska orka med julen.

Det var början på december, och de första dagarna i månaden  droppade de in tomtar, de kom åkandes med sina renar.

Första släden som kom var långt bortifrån, ända ifrån Grönland, en av tomten Nicolaus den sjundes äldsta vänner.
Vilket härligt möte det blev, gamla minnen, man hörde  gång på gång när de sa”Kommer du ihåg?..” så berättades det och skrattet bullrade och gav eko i naturen.

Småtomtarna fick ta hand om  Julemanden Nicolaus den sjättes renar, Danser, Springer, Smukke, Konge, Komet, Amor,Torde,  Lyn och Rudolf.

Tomtemor fick hjälp av alla smånissarna, det dukades fram vid de stora borden.
Från Korvatunturi i Finland kom Nicolaus den tredje, en myket gammal tomte, han hade bara en ren som drog honom, renen Petteri.
Han hade skyndat sig till tröst och hjälp för han visste hur det var att bli krasslig.

Från Nederländerna kom ett mejl att Nicolaus den 10:e kallad Sinterklaas,  inte kunde komma, orsak var att den 5 december på kvällen, så firas St Nicolaus och då skulle han dela ut presenter till alla barn.

Belgiens tomte hade också förhinder för han skulle dela ut presenter på kvällen den sjätte december.

Tomtemor blev lite orolig skulle det inte bli fler än de som nu kommit. Men inte behövde hon oroa sig, slädar dragna av renar dök upp hela tiden.

Renarna togs om hand, renarna är viktiga för alla jultomtarna, de är de som för tomten över land och stad för att dela ut julklappar. 
Renarna har olika namn hos olika tomtar, de kan heta Dasher, Dancer, Prancher, Vixen, Comet, Cupid, Donner eller Blitzen. men hos varje tomte finns det en som heter Rudolf.

Det kommer sig av en gång blev en ren mobbad av andra renar för att hans mule var lyste röd,  men så en dimmig julaftonskväll så behövdes den röda mulens sken för att tomtens släde skulle synas bättre. Då Rudolf blev en viktig ren när julklapparna skulle delas ut.
Så varje gång det föds en liten renkalv med röd mule så döps den till Rudolf.
Rudolf är så känd att de bakar kakor som föreställer honom.

 När tomtefar fick träffa sina vänner igen, blev hans så glad, så han åt risgrynsgröt som han är så förtjust i. Han tog emot alla gåvor som de andra tomtarna hade med sig, så han behövde inte oroa sig för att släden skulle vara tom på julklappar på julaftonen. 

Han blev även riktigt glad när han fick en fin kudde att vila huvudet på, den föreställde Rudolf.

 När sen alla tomtarna spände för sin renar och åkte tillbaka till sitt sa han till sin gumma.

"Det här var trevligt, jag känner mig som ny igen, nu längtar jag till julen och alla barnen"
Så hörde tomtemor hur han sjöng en sång som i början var lite ledsam, för Rudolf blev retat för sin röda mule. 
"Rudolf med röda mulen, hette en helt vanlig ren, som blivit kall om mulen, därav kom dess röda sken. Rudolf fick alltid höra "Se han har sitt dimljus på." Att han blev led på detta , det är sånt man kan förstå.
Men sen blev den trevlig, för Rudolf blev alla tomtars hjälpreda, han var en ledare bland renarna för han lyste upp vägen för släden med julklappar.
"Men en mörk julaftonskväll Tomtefar han sa: "Vill du inte Rudolf säg, med din mule lysa mig." Allt sen den da´n den renen tomtens egen släde drar. Rudolf med röda mulen lyser väg för tomtefar."




fredag 14 september 2012

Rara-Klara

Det här är Klara


Klara har en mormor som hon tycker mycket om, 
hennes mormor bor i en röd liten stuga


När det är sommar brukar Klara bo hos sin mormor i den lilla röda stugan.



Klaras mamma tyckte det var bra för Klara att få vara på landet
 och få lantluft , sa hon.


Klaras mormor kallade henne för Rara-Klara. 
Klara tyckte det lät larvigt, så hon ville inte att andra skulle höra det.



När Klara kom med sin lilla handväska och den röda väskan där hon hade lite kläder i, så möttes hon av sin mormor. När hennes mormor såg henne ropade hon. "Kära Rara-Klara kom får jag krama dig"


Mormor har en katt som heter Nisse, men han bryr sig inte om Klara, han bara följer Klaras mormor överallt.


Klaras mormor har ett stort intresse, det är blommor, när hon går bland sina blommor så är Nisse med i hennes närhet.


Hon gillar blommorna så mycket att Klara tycker att hon glömmer bort henne ibland.

Klara kände sig som den mest ensamma i hela stora världen.

Klaras mormor och Nisse går bara runt och plockar bland alla blommorna. Klara vet inte vad hon ska hitta på.


Inte nog med att Klara är ledsen för att hon inte har någon att leka med, hon har blivit myggbiten också, det kliar både på armar och ben. När hon går vägen fram så står det fina stora blåklockor men hon ser dem knappt, bara undrar vad hon ska göra.



Klaras katt, Nisse vill inte alls leka med  Klara, Nisse är gammal och vill helst  bara njuta av vila och god mat. 

Solen lekte tittut med molnen, ibland så gömde molen solen, sen tittade solen fram och sken och värmde.


Klara såg hur fjärilarna fladdrade runt blommorna, och blommorna såg så glada ut för det.


På natten så hade månen och alla stjärnorna trevligt med varandra och lyste  som en lampor på himlen.


När de blåste till så fladdrade alla bladen när träden böjde sina grenar, och löven tyckte att det hade så roligt.
Klara tänkte att alla har någon att leka med, alla hade någon utom hon.
Klara tyckte synd om sig själv.


Klara har en handväska som hon gillar, hon brukar stoppa ner saker som kan vara bra att ha, i väskan hade hon både kuvert och frimärke, så hon kan skriva brev.


Nu har Klara skrivit ett brev, hon har nyss lärt sig att skriva, men hon kan rita, så hon ritade av sin mormor och Nisse. Nu går hon till den gula brevlådan för att posta brevet till sin bästis som är kvar i stan.


När Klara gick hem igen från den gula brevlådan så såg hon någon konstigt, det var som en rund boll i många färger, sen såg hon att det var den sjal som hennes mormor ofta hade på sig, då förstod hon, det var mormor som stod böjd i sitt land och rensade.

Klara blev så glad att hon ropade högt.
"Mormor, mormor"


När Klaras mormor hörde henne, 
reste hon sig upp och tog upp ett äpple i sin ficka.
Hon ropade tillbaks,
"Hej Rara-Klara kom ska du få ett äpple".




Klara talade om att hon skrivit ett brev till sin bästis. Så åt hon sitt äpple och bara stod still och tittade på alla blommorna, hon trodde att ingen i hela världen hade så många blommor som hennes mormor. Var hon tittade så var det blommor.


"Vad gör du, mormor?" sa hon.
Hennes mormor talade om att hon skulle ge hönsgödsel till jorden och blommorna.


"Varför då?" frågar Klara. Då säger hennes mormor.
"När jag använder hönsgödsel så kommer det att växa hönor"
Hon skojade med Klara. 



Nu är Klara glad, hon har kommit på en jättefin idé.


Om, tänkte Klara, om, man använder hönsgödsel och det växer hönor, så kan det växa katter om man använder kattgödsel.  


Klara ordnade med en spade, en papperskasse, och så följde hon efter Nisse var hon än gick.


Klara förstod inte att hennes mormor skojat med henne.


En kruka och jord fick hon av sin mormor. I kassen hade hon med spaden tagit hand om Nisses bajs, kattgödsel. Det skulle hon lägga överst på jorden i krukan hade hon bestämt sig för.
Så gick hon och kollade upp varje dag. Ska det inte synas något snart i krukan, tänkte hon.

Klara tyckte att det var som på julafton, väntan pirrade i henne, hon hoppades så att det skulle bli en katt.

Klara tänkte, det gör inget hur katten kommer att se ut, den kan få likna Nisse, men den kan få vara både vit, svart eller brun. Den får vara spräckligt, mycket päls, eller lite päls. Den får se ut precis hur som helst. Jag kommer att tycka om den oavsett hur den ser ut, tänkte hon. 


Klara, hennes mormor och Nisse sover i den lilla röda stugan, det är midsommarafton, och på midsommarafton kan mycket hända.
Den lilla hustomten som också tittar till blosmterlanden går ut till växterna och ser Klaras kruka. Oj då, tänker tomten här växer det dåligt, han lägger sin hand på jorden i krukan, och säger några ord. "Väx upp lilla vän" Tomten kallar alla blommor för sina vänner, han anar inte att det är Klara som tror sig har sått en katt.


På midsommarnatten kan allt hända.
Allra helst när en tomte var inblandad.
Långt över nejden hörs ett rop. Det är Klara som ropar det högsta hon kan. "Mormor, mormor, kom" ropar hon gång på gång.
Vad kan det vara som Klara vill säga till sin mormor?

Klaras mormor skyndar sig allt hon kan, vad har hänt med Klara tänker hon. Har hon slagit sig? Eller vad kan det vara.
Så stannar hon, hon tror inte att det är sant. Klara hon dansar runt, och är så glad, det har kommit upp en katt i krukan. Klara har fått en egen katt.



Klara är så glad så hon ser inte att mormor och Nisse går till skogen,  mormodern behöver tänka. Hur kan det ha kommit en katt i Klaras kruka.
 Är det ett trolleri. När hon står där i skogen vid en mur så tycker hon sig se små tomtar,  men tänker vad jag inbillar mig. Nu går jag hem till Klara, så får jag fundera över det märkliga sen.

Klara hon är glad och har fått en bästa vän i en liten katt.



 

Ibland kan en önskedröm bli uppfylld.